åsså blev det nytt år..

och vi har faktiskt varit och tränat i ridhuset i vännes i lördags. Blev lång väntan då det hade blivit missat med bokningen men det löste vi genom att vara lite kreativa. Nano fick göra sin första platssittning i grupp på läktaren! Satte hundarna(4st) på läktarraderna, närmast var Thelma och en söt flattjej. Var lite nyfiken på flatten men efter liten uppmaning från min sida att sitta still så skötte han sig finfint! Matte var nöjd med den lille. Sen lite stegförflyttningar och bak/framdelskontroll på läktaren..

När hästarna försvunnit fick vi äntligen tillgång till ridhuset.
FF, tyckte han kändes lite långt fram men enligt Lisa så såg det fint ut. Han var pigg och rask(i vanlig ordning) men han höll i hop bra.

Ink m stå och ligg.
1: a rep, endast läggande. Springer fort som attan, intentionen att lägga sig är god men genom den höga farten så tycker jag att det går lite för sakta..
2:a rep, överraskade med stå först. Ställde sig snabbt! Sedan fortsatte ink och fick sedan lägga sig. I och med bromsen i "stået" hade han lite annan förväntan och sprang inte fullt lika fort och hann därmed lägga sig snabbare! Roligt.
3:e rep, ink med endast läggande på mitten av sträckan. La sig snabbt och fint. Fortsatte sedan ink, när han nästan var framme fick han "varsego´).
I samtliga rep har belöningen legat bakom honom. Tror att han måste ha mer förväntan på kommando för att få snabbare utförande av resp ligg/stå.. ska försöka vara duktig på att utvärdera. Samt komma i håg att träna detta fartmoment där det faktiskt finns möjlighet för honom att bromsa. Märker stor skillnad i snabbheten beroende på underlag i och med hans höga fart...

Blev även lite annat gjort men i det stora hela så tyckte jag han skötte sig finfint. Vi har inte varit i ridhus så många gånger förut så bara den erfarenheten är nyttig. Trots liv och rörelse från folk/hästar/hundar så är han duktig på att koppla av. Det är tur annars skulle jag få hjärnblödning med tanke på hans intensitet i allt annat han gör.

Metall(hemma i köket): La ut apporten ca 3-4 från honom, kommando och hundrackarn grep apporten som att han aldrig gjort annat! Jag blev så glad! första gångerna jag sett honom närma sig apporten med den sinnesstämmningen, det var verkligen råskoj! efter första apporteringen tänkte jag att det var en lyckträff.. men ville prova igen och han gör om det.. sen var jag tvungen att prova en tredje gång. Förbannade mig själv och tänkte: nu faller korthuset, men icke! tjoho. Nu ska metallen få ligga åt sidan för alltid! skämt och sido men jag har inte vågat prova igen ännu. Det kommer väl en dag för det med.

Var och hälsade på M i söndags, var trevligt. Nano blev "öronpussad" av en av hennes kissar. Han visste verkligen inte hur han skulle förhålla sig till den lilla svarta grejen. Ömsom väldigt nyfiken samtidigt som han var lite skeptisk. Sötis!

Sen vill jag bara säga till alla mina fantastiska vänner, TACK! Jag är mkt tacksam för att ni finns!
kram